Ur Stefans vardag

Har drömt mycket på sistone. Mer än vanligt och inte bara konstiga osammanhängande drömmar utan känsloladdade verklighetsanknutna drömmer som faktiskt sitter kvar i minnnet långt mer än fem sekunder.

För någon vecka sen drömde jag att jag träffade Matilda, det var på vägen vid marknadsplatesen och jag började förklara för henne hur jag känt sen hon dumpat mig och att jag behövde prata om det för att kunna gå vidare. Det blir för känsloladdat så jag börjar gråta och omfamnar henne med en snabb rörelse, men hon rycker till och skyddar sig som om jag skulle slå henne. Hur kan hon tro att jag skulle slå henne? Sen springer hon iväg och jag vet att jag kan springa ifatt henne utan problem men jag står bara kvar och ser henne försvinna, utan att fått prata klart det jag ville reda ut. Sen vaknade jag.

Igår drömde jag en av de där drömmarna som följt mig genom alla dessa år. Precis som jag minns den från min barndoms drömtider. Måste vara många år sen sist jag drömde den.  Jag minns inte var eller hur men jag träffar en flicka som jag vet är ”Den rätta” för mig och jag följer efter henne hem. Hon bor i en grotta tillsamman med några andra, varför vet jag inte. Jag smyger in och gömmer mig bakom ett stenblock men blir snart upptäckt varvid jag förklarar att jag följt efter henne bara för att jag ville blir ihop med henne. Trots hennes förvåning tycker hon att det var gulligt gjort så vi blir ihop. Hon visar mig sitt rum som mest består av en säng och lite saker. Jag får se en lite kille som ligger för sig själv, jag går fram till honom och när jag kommer nära honom ser jag att han har utslag i ansiktet. Hon kommer rusande och skriker att jag ska gå ifrån honom för han har tydligen någon smittsam sjukdom som bara hon är vaccinerade imot och att bara hon därför kan vara nära honom. Sen vaknade jag men jag har för mig att om jag inte vaknat blir jag också sjuk men är fortfarande lycklig för att jag blir ompysslad av henne tills jag dör.

Inatt drömde jag att jag häslade på Helena och hon hade gift sig och skaffat barn men hon var inte längre kär i sin man och när vi träffads fanns det verkligen en sån där kemi och passion i hennes ögon när hon såg mig och kände lika dant för mig och jag tänkte precis omfamna henne när jag fick syn på hennes barn och lät bli för att inte chocka hennes barn. Senare när vi var ifred pratade vi igenom det och kom fram till att känslorna var så starka att det vore fel att inte följa dem. Den smälte samma med en av de ofta tidigare drömmarna med en kär flicka och en trädkoja. Sen vaknade jag.

Kan inte minnas när jag sist hade så mycket drömmar som jag kommit ihåg efteråt.

Innehållet är kanske rätt så avslöjande om vad som finns i mitt undermedvetna.