Ur Stefans vardag

Tiden flyr från mig och trots att jag för tillfället tycker att jag inte har överdrivet mycket att göra så känns det inte som om jag hinner med allt jag vill och borde göra. Tiden går så väldigt fort nu när man är vuxen. Jag vet inte riktigt varför det är så men jag har en egen teori. En dag när man var barn var ju en mycket större del av sin livslängd än den är för en vuxen. Sen beror det väl också på att man inte planerade och oroade sig lika mycket utan istället använde tiden till det den borde användas till, att leva.

Mycket depprimerande och stressande var det också när jag fick redan på att jag bara har 1738755540 sekunder kvar att leva.

Påståendet  grundar sig på min ålder och statistikt trolig livslängd och räknas ut på The Death Clock. Man får knappa in ålder mm och får fram datum man ska dö och en klocka som visar antalet sekunder man har kvar att leva, men värst av allt är nog att medans man sitter och kollar på den så räknar den ner sekunderna vilket gör att det verkligen känns hur livet bara rinner iväg medans man sitter och tittar på när det gör det.